Nalens unika väggmålningar konserveras och skyddas

Kända jazzmusiker, dåtidens främsta sportsmän, satiriska och fantasifulla figurer – Nalens unika väggmålningar av konstnären Erik Hermansson från 1930-talet ska nu konserveras och skyddas med hjälp av Pictor Målerikonservering. 

Nalen är en av Stockholms äldsta och mest tongivande kulturarenor med en brokig och fascinerande historia – som bokstavligen sitter kvar i väggarna. 

I rummet Trocadero, i dag chambre séparée till Nalen Restaurang, i stora entrén och i ett mindre sällskapsrum i anslutning till lokalen Harlem finns väggmålningar av konstnären Erik Hermansson bevarade från 1930-talet.

Erik Hermansson (1903–1976) var en svensk konstnär, tecknare och skulptör. Han målade porträtt och landskap, skulpterade och utförde väggmålningar. Han var mycket känd bland allmänheten för sina illustrationer, teckningar och omslag i tidningar och bokverk. Vid sidan av ett urval ur de tusentals mer eller mindre karikerande porträtt av politiker, idrottsmän och skådespelare arbetade han även som trapphusdekoratör, möbelmålare och bokkonstnär.

På väggarna i Nalens stora entré avbildade Hermansson det svenska OS-laget från 1948 med bland andra fotbollsspelaren Gunnar Nordahl, tillika Sveriges första fotbollsproffs.

I Trocadero handmålade Hermansson tapeterna och fyllde dem med fantasifulla och satiriska motiv. I rummet intill Harlem, som i mitten av 1900-talet var plats för kabaréer, jamsessioner och allsköns jazz och dans, har Hermansson bland annat avbildat musikerna Louis Armstrong och Josephine Baker.

Nalens historia

Nalen, eller Nationalpalatset som huset också kallas, byggdes 1886–87 efter arkitekt Gustaf Adolf Fristedts ritningar åt Ordensällskapet Enighet och Vänskap. Från 1888 huserade Nalen restauranger och var plats för publika arrangemang såsom cykelskola, julfester, basarer, politiska möten och idrottsarrangemang.

"Ett andra hem för många rastlösa barn"

På 1930-talet tog Gustaf Topsy Lindblom över och den storslagna jazzepoken på Nalen inleddes. Fram till slutet av 1960-talet var Nalen en av Sveriges största kulturarenor med dans, musik och allsköns evenemang där människor från världens alla hörn möttes. Nalen lockade äldre tonåringar och unga vuxna i stora skaror, men besöktes likväl av vuxna i alla åldrar.

Under Topsys ledning målade konstnären Erik Hermansson flera väggmålningar i Nalens lokaler som än i dag finns att se. Kända jazzmusiker, dåtidens främsta sportsmän, satiriska och fantasifulla figurer – målningar som då var både hyllningar och ett utforskande av det "exotiska" och "främmande". I dag är många av motiven exempel på exotifiering och rasism.  

Nalen var stället där "allting händer och mycket fötter" fram till och med 1967 när verksamheten lades ned och Lewi Pethrus Stiftelse erbjöds ett rivningskontrakt för att driva rehabiliteringsverksamhet och värmestuga i huset.

I Balladen om Nalen från 1973 sjunger Lalla Hansson om Nalen som "huset han minns" och "ett andra hem för många rastlösa barn" efter beslutet om att riva byggnaden. 

Men tio år senare hade stiftelsen köpt Nalen och den planerade rivningen blev i stället en kostsam renovering. Stiftelsen hade sitt högsäte på Nalen fram till 1997 när den gick i konkurs och Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI) köpte huset ett år senare. 1998 öppnade man åter upp Nalen för allmänheten med restaurang, festsalar, klubbar, barer och mötesrum. 

I dag drivs verksamheten av Nalen Evenemang & Konferens AB som är ett helägt dotterbolag till SAMI med uppdrag att levandegöra det anrika kulturhuset. Årligen arrangeras fler än 100 konserter och klubbar och i den palatsliknande miljön hålls fester, möten och konferenser. Med ingång på hörnet av huset finns Nalen Restaurang, en svensk bistro och kvarterskrog som dagligen serverar en populär lunch och kvällstid à la carte. Sedan maj 2024 huserar även vinbaren Bar Soif i lokalen under restaurangen som tidigare kallades Nalen Bar.